Värtagasverket - Spaltgasverket

Värtagasverket är uppdelat i 5 bildgallerier. Det första, detta, visar det moderna spaltgasverket. Gasklockorna och utsikten därifrån har ett eget > galleri. I nästa > galleri visas övrig utrustning som behövs till dagens gasverk, såsom pumpcentral mm. Det finns två nedlagda gasverk på området, dessa har fått ett eget > galleri tillsammans med lite annan nedlagd verksamhet och en beskrivning av gasverkets historia. I sista > galleriet slutligen visas den gamla, nedlagda, panncentralen. Beskrivningar finns i respektive galleri.

Spaltgasverket var i drift 1972-2011. Tidigare gjordes gasen huvudsakligen från kol och ur tjockolja för spetslast. Förr var biprodukterna, i första hand koks, en minst lika viktig produkt som gasen, men i och med att efterfrågan på biprodukterna minskade drastiskt var kolgas inget intressant alternativ längre. I början av 1970-talet provade man att göra gas från lättbensin och 1972 togs spaltgasverket i drift. Där framställs gasen i en kontinuerlig process enligt system Lurgi-Recatro. Lättbensinen omvandlas tillsammans med vatten under högt tryck och hög temperatur till en väterik gas. Gasverket har 4 parallella strängar med en kapacitet av 217 000 m3 gas vardera.
Oljekrisen 1973-74 ändrade dock förutsättningarna för gasverket radikalt. När det planerades och första året i drift var lättbensinen en billig överskottsvara, i samband med oljekrisen blev den plötsligt den dyraste oljeprodukten. Priset på lättbensinen mer än 20-dubblades på 8 år, från 120 kr/ton 1972 till 2600 kr/ton 1980. Detta medförde att gasverket gjorde stora förluster som tvingade fram kraftiga prishöjningar på gasen vilket i sin tur medförde att de stora förbrukarna, gaspannorna hos villaägare och industrier, konverterades till andra energiformer och efterfrågan på gas minskade. Redan drygt 10 år efter idrifttagandet började en nedläggning diskuteras och tanken var att den skulle vara genomförd senast 1995. I mitten av 1980-talalet gav dock gastillverkningen en mindre vinst och ett antal stora gasförbrukare och nya villaområden med gasvärme anslöt sig till nätet vilket gav gasverket respit. Kring 1990 började man att diskutera att ersätta gastillverkningen med naturgas – vilket nu har skett. Gasen lagras i flytande form och blandas sedan med luft varefter den pumpas in i gasnätet. Detta har också medfört att den åtråvärda tomten i Hjorthagen kan bli tillgänglig för exploatering.
Samtliga bilder är tagna 2009-2010.